Allt du inte visste att du ville veta om havsbaserad vindkraft

?

?

Alla som äger en vindkraftspark har ansvar för att parken sköts under hela dess livslängd. När parken gjort sitt och skall tas bort, är det ägarens ansvar att se till att det görs på rätt sätt. Detta står inskrivet i den svenska miljölagstiftningen och gäller för alla vindkraftsparker i Sverige.

För att garantera att detta görs måste pengar avsättas eller garanteras redan innan byggnationen av vindkraftsparken påbörjas. Beloppet fastställs av tillståndsmyndigheten och står inskrivet i varje tillstånd som ges för en vindkraftspark. Även hur det ska göras står med i tillståndet.

?

Ansökan kommer att lämnas in så fort vi har fått ett godkännande från kommunens politiker och målet är att inneha ett optimerat tillstånd i början av 2026.

Yta, beräknad produktion, antal verk, höjder.  

Genom att använda alla de fördelar som finns här så kan man dra nytta av de naturresurser som inte finns på andra ställen. Det är rimligt lätt att bygga vindkraft här utan att påverka naturen negativt.

Här är det bra vindar, bra vattendjup, lite vågor, lite is, nära kusten (bra för underhåll och byggnation samt lokal nytta), få motstående intressen. Det är helt enkelt optimala förutsättningar. Det betyder att man kan bygga havsvind här för förhållandevis låga kostnader. Det är bra om man vill hålla nere elpriserna.

Vindpark Falkenberg ligger inom det område som kommunen har pekat ut som lämplig plats för havsbaserad vindkraft. Även staten har pekat på områdets lämplighet. Men för att försäkra oss om att den här platsen är det bästa valet, så har vi även gjort en lokaliseringsutredning vilket krävs för att vi och mark- och miljödomstolen ska kunna vara säkra på att vi valt den plats som är bäst i området.

Vi har gjord de utredningar som krävs för att försäkra oss om att vi har valt den plats som är optimal i området.

I utredningen har vi bland annat tittat på vindresurser, natur- och kulturvärden, motstående intressen, avstånd till kusten, vattendjup, behov av mer el och nätanslutningsmöjligheter.

Kattegatt Offshore fick tillstånd 2015 med villkor som idag gör det omöjligt att bygga parken på grund av den snabba teknikutveckling som skett de senaste tio åren. Det tillståndet vill man bygga vidare på, då det finns så många fördelar med att anlägga en vindkraftspark inom kommunalt vatten i Falkenberg.

Vindpark Falkenberg har den fördelen att den ligger i kommunalt vatten på så vis att mer nytta från vindkraftsparken kommer att tillfalla kommunen och dess invånare. Parken kommer att leverera närproducerad el direkt till invånarna i den kommun där parken är placerad. Det finns även många fördelar med att bygga inom kommunens vatten bla bla bla Se utredning….

Beskriv fördelar med anläggning i kommunalt vatten för lokala verksamheter och näringsliv samt att man har valt platsen utifrån dess förutsättningar att producera optimal med el. El som kommer att tillfalla kommuninvånarna direkt i deras nät.

Lägg till om prognosticerat elbehov.

Den ursprungliga parken Kattegatt Offshore har redan ett tillstånd vilket man har ansökt om att få förlängt samt att man ansöker om att bygga färre och högre verk. Vi vill mer än halvera antalet vindkraftverk och kan på så sätt fördubbla produktionen.

När det gäller Vindpark Falkenberg som helhet, så kommer vi att söka nytt tillstånd för verksamheten. För att få bygga vindkraftverk i ett område som ligger inom Sveriges sjöterritorium krävs tillstånd för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet enligt miljöbalken. Det krävs också tillstånd enligt kontinentalsockellagen samt kommunens tillstyrkan och anmälan enligt plan- och bygglagen. Tillstånd för vindkraftsetablering i vatten prövas normalt av mark- och miljödomstolen.

Vi kommer även att söka tillstånd för att få genomföra de miljöundersökningar som vi vill genomföra för att få reda på hur vi kommer att påverka natur och miljö till havs.

Tiden för de olika undersökningarna som vi ska göra varierar och genomförs vid olika tillfällen. Vissa undersökningar ska vi göra innan vi söker tillstånd, andra kan vänta tills efter att vi fått tillstånd. De undersökningar som kan vänta, är de som hjälper oss att bestämma hur vi ska bygga och vilken typ av fundament som slutligen väljs.

En del undersökningar pågår under mer än ett år och vissa undersökningar vill man undvika att göra under den tid på året som det är sämre väder med mycket vind, kyla och nederbörd.
Många av de undersökningar som görs av djur och natur i området är årstidsberoende och planeras efter specifika kriterier som skall uppfyllas.

Tiden det tar att genomföra undersökningarna beror på hur stort undersökningsområdet är och på vilken undersökning som görs.

Här kan du klicka dig vidare till en tidslinje som visar mer om när de olika undersökningarna kommer att genomföras.

Vi kommer att påbörja våra undersökningar 2024.

?

?

Ja, vid klart väder kommer man att kunna se vindkraftverken från stranden i Falkenberg.

För närvarande förväntas ett vindkraftverk till havs ha en livslängd på cirka 25–30 år beroende på modell, väder och havsförhållanden. Med ett fullgott underhåll kan livslängden förlängas med cirka 10 år. Vi bygger parken med ny teknik, så det finns ingen park som idag har nått sin fulla livslängd men vi bedömer att turbinerna kommer att finnas på plats fram till mitten av 20XX-talet.

Det slutliga valet av arbetsmetod för anläggning av internkabelnät samt exportkabel görs efter att de geotekniska undersökningarna har genomförts, efter att vi fått tillstånd. De metoder som man väljer mellan är till exempel nedspolning, schaktning och styrd borrning.

Så långt det är teknisk möjligt kommer kablarna att grävas ner och täckas över med befintligt bottenmaterial. Där botten är så hård att vi inte kan gräva ner kablarna kommer vi i stället att lägga ett skyddande material på kablarna. Det kan röra sig om stenläggning eller madrassering.

Vindkraft skapar arbetstillfällen både till havs och på land, först vid byggnation och därefter för drift och underhåll.

Corio är fullt engagerat i att ständigt engagera sig med intressenter och lokala samhällen från ett mycket tidigt stadium för att säkerställa att allas röster hörs och respekteras hela processen. Ett brett spektrum av intressenter har redan rådfrågats i det första platsvalet som genomfördes 2020. Dessutom kommer ett brett spektrum av intressenter att rådfrågas under projektets omfattnings- och MKB-faser, inklusive fiskare, sjöfartsorganisationer, lokala samhällsgrupper, fritidsanvändare, miljögrupper och statliga myndigheter. Om du vill kommunicera med projektgruppen vänligen maila

Ja. Det fina med att ha en vindkraftspark i det kommunala havsvattnet är att man får en naturlig kontakt med varandra. Vi vill bidra till det samhälle som vindkraftsparken påverkar. Just nu arbetar miljödepartementet med en utredning om förslag på hur detta skall gå till. Och vi avvaktar resultaten från detta. Under alla omständigheter kommer vi att bidra med resurser till kommunen. Hur det ska gå till ska vi prata om.

Ja. Det kommer att finnas möjligheter till finansiering av samhällsprojekt i Falkenberg. Hur denna kommer att se ut, ska arbetas fram. I Sverige är det praxis att vindkraftsprojekt ger stöd till det lokalsamhället som man påverkar. Det här har traditionellt gällt landbaserad vindkraft men så vill vi också göra för vindkraft till havs.

Medan anläggning pågår och när viss underhållsverksamhet utförs kan det vara nödvändigt att införa undantagszoner i vissa områden av säkerhetsskäl. Detta kan begränsa båttrafiken i eller runt vindkraftsparken och i kabelsträckningszonerna.

Det kommer att kunna bedrivas fiskeverksamhet i parken under drift. I vilken omfattning beror på vilken typ av fiske som avses. Det kan bli svårt att fiska med drivgarn och trålar Man kommer fortfarande att kunna fritidsfiska i parken och fiska med fasta redskap som burar och liknande.

Det tillstånd som vi fick för Kattegatt Offshore 2016 innebar att kommunen ställde krav som inte var möjliga att genomföra vad det gäller höjdbegränsningar och belysning. 

Många inom näringslivet i Falkenberg är oroliga för tillgång och priser på el för deras företag.

Därför är det många företagare i Falkenberg som har engagerat sig i att snabbt öka tillgången på el eftersom de bedömer att de kommer att behövas mer el i framtiden.

Stora investeringar och byggprojekt drar alltid till sig nya affärsmöjligheter för företag. Det betyder mer jobb och mer intäkter både till företagen och till Falkenbergarna.

• Påverkan på yrkesfisket är inte en fråga som kan besvaras med ett generellt svar. Det finns faktorer vid etablering av en vindkraftspark som kan påverka yrkesfisket både negativt och positivt. Men förutsättningarna behöver utredas specifikt för varje park utifrån vissa förutsättningar som tillexempel:
  • Val av område där parken placeras i förhållande till var yrkesfisket bedrivs
  • Vilken typ av yrkesfiske bedrivs inom det aktuella området
  • Hur omfattande yrkesfiske bedrivs
  • Vilka arter fiskar man
  • Vilka metoder använder fisket
• Inom ramen för en tillståndsansökan genomförs samråd, där man bjuder in bland annat det nationella och det lokala yrkesfisket till dialog för att se över möjliga justeringar av tekniker och placering av verk utifrån yrkesfiskets behov.
• Medan konstruktion och viss underhållsverksamhet utförs kan det vara nödvändigt att införa undantagszoner i vissa områden av hälso- och säkerhetsskäl. Detta kan begränsa båttrafiken i eller runt vindkraftsparken och kabelsträckningszonerna.
• Inom ramen för den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som upprättas i samband med ansökan, görs en analys av yrkesfisket och en bedömning av den påverkan som etableringen av aktuell vindkraftspark kan medföra.
• I slutänden är det tillståndsmyndigheten som avgör parkens tillåtlighet, dvs avkunnar dom i det sökta målet. Domen baseras på all information som lämnas i målet. Den dömande personalen på mark- och miljödomstolen består av juridiskt utbildade domare och tekniska råd. De tekniska råden har naturvetenskaplig eller teknisk utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolen prövar.
• Avseende specifik påverkan på yrkesfisket från VPF, så ligger VPF inom ett område av riksintresse för yrkesfisket. Vilken typ av fiske och i vilken omfattning fisket sker, är idag inte ännu utrett.
• Yrkesfisket är beroende av förekomst av fisk i haven och specifikt förekomst av de fisk- och kräftdjursarter som yrkesfisket avser. Studier som har gjorts avseende befintliga vindkraftsparker, främst då med avseende på parker med fasta fundament på botten, visar att förekomsten av vissa fiskarter ökar inom parkområdena vilket kommer sig både av den reveffekt som uppkommer med nya hårda konstruktioner i haven och det faktum att vindkraftsparker ofta medför fiskeförbud.

Ja. Vi inser vikten av att engagera oss med det lokala fiskesamhället så tidigt som möjligt i processen för att främja samexistens mellan havsbaserad vindkraft och fiskeindustri där det är möjligt. Tidiga engagemang med företrädare för fiskerinäringen ingår i tillståndsprocessen och därför bjuds både den lokala och den nationella fiskerinäringen in till samtal i samband med samråden.

Nej. Vindpark Falkenberg ligger utanför farlederna och angränsar mot farleder i öster och i väster.

Hur vi utformar vindkraftsparken och placerar fundamenten sker i samråd med bland annat Sjöfartsverket. Och tillsammans med dem så gör vi en riskanalys för sjöfarten så att den ej ska påverkas.

Vindkraftsparkens fundament/torn och tillhörande transformatorstationer ska märkas ut enligt Transportstyrelsens gällande riktlinjer och rekommendationer med avseende på sjöfart. Parken kommer sedan också att läggas in i sjökorten för området.

?

Nattetid kommer vindkraftverkens lampor att vara tända och belysningen kommer att synas från land och till havs. Hur mycket du ser av belysningen kommer att påverkas av vädret och var du står när du blickar ut mot parken.

Hur belysningen ska se ut bestäms av Transportstyrelsen och syftet med belysningen är att vindkraftverken ska vara synliga både för båtar och flygplan för att undvika kollisioner.

Redan under projektets start gjorde vi en lokaliseringsutredning för att välja en lämplig plats för vindparken utifrån bland annat påverkan på djur och natur. Nu när vi går vidare med projektet så kommer vi att utreda och undersöka vilka djur och växter som lever i området eller som ibland kommer på besök. Resultaten från dessa utredningar kommer vi sedan att använda för att utforma vindkraftsparken med minsta möjliga negativa påverkan på djur och växter. Det finns mycket forskning och erfarenheter som ger oss vägledning och som gör att vi kan följa bästa praxis. Utöver det så kommer vi att få vägledning från alla de svenska myndigheter som skall granska vårt projekt. På så vis inhämtar vi den information som ger oss rätt förutsättningar för att på lämpligaste sätt etablera en vindkraftspark med rätt skyddsåtgärder och minsta möjliga negativa påverkan på djur- och växtlivet.

När vi får vårt tillstånd så kommer vi också att få flera villkor som styr vårt arbete och som vi måste uppfylla för att tillståndet skall vara giltigt. I dessa villkor finns ofta regleringar avseende ljud, grumling, arbetstider, skyddsåtgärder med mera vilka är till för att minimera de negativa effekterna på djur, växter och människor och som gör att verksamheten är genomförbar med avseende på påverkan på omgivande miljö. Under hela verksamhetsperioden (anläggning, drift och avveckling) genomförs också ett kontrollprogram som innebär att vi se till att de villkor som vi får i vår dom uppfylls.

Sedan så är de också så att etableringen av en havsbaserad vindkraftspark ofta medför positiva effekter på djur och natur och inte då enbart då genom det självklara med att producera förnybar och fossilfri energi utan även genom att skapa områden som fungerar som fiskefredningsområden och reveffekten som leder till miljöer som ger skydd och mat för fisk och fåglar.

Innan vi kan påbörja våra undersökningar av havsbotten, så måste vi få tillstånd från Statens Geologiska Undersökning, SGU. När vi söker dessa tillstånd, så ska vi beskriva den påverkan som undersökningarna kan ha på djur och natur. När vi sedan får vårt tillstånd kommer det att innehålla villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt. Villkoren kan bland annat avse åtgärder för att förebygga luft- eller vattenföroreningar, skydda djur- och växtlivet, eller skydda sjöfarten eller fisket. När vi sedan följer dessa villkor som följer med tillståndet, så kommer vi att kunna göra våra undersökningar utan att påverka eller skada djurlivet i havet.

Sammanfattningsvis så visar forskning och erfarenheter att vindkraftsparker till havs har små och tidsmässigt korta negativa effekter på livet i havet. Hur kan det komma sig? Jo, det beror på att kraven från myndigheterna är så pass höga att de inte tillåter någon verksamhet som kan ha betydande negativ påverkan på miljö eller människor.

Självklar så sker det en viss påverkan på det marina livet i både anläggningsfas och i driftsfas samt även i den slutliga avvecklingsfasen men hur stor påverkan som tillåts regleras som sagt i tillståndet från domstolen.

För att vi ska kunna reda lite i detta måste kan skilja mellan påverkansfaktorer och miljökonsekvenser. Påverkansfaktorer är sådant som tillexempel ljud, grumling och vibrationer. Miljökonsekvenser är det som blir själva påverkan på omgivningen och effekten av en påverkansfaktor kan minskas genom skyddsåtgärder.

Generellt finns ett antal påverkansfaktorer som kan vara aktuella i anläggnings- och avvecklingsfasen:

Grumling: Omfattande grumling kan påverka och skada fisk och bottenlevande djur men även växter. För att undvika dessa skador används skyddsåtgärder och anpassade arbetsmetoder för att förhindra omfattande spridning av bottensediment. Modellering av strömmar samt karaktärisering av bottenmaterial görs för att skyddsåtgärder och bedömningar skall kunna genomföras.

Undervattensbuller: Höga och plötsliga undervattensljud kan påverka marina däggdjur och fisk. Villkor för nivåer av buller och omfattning i tid regleras i tillståndet och skyddsåtgärder vidtas för att innehålla dessa villkor.

Ökad fartygstrafik: Ljud från båtar kan störa alla djur i och på havet. I havet förekommer konstant mycket ljud och det är sällan ”tyst”. Många djur agerar undvikande och flyttar sig helt enkelt bort från området med störande buller. För att minska påverkan och samtidigt effektivisera arbetet samt minska driftskostnaderna, planeras transporterna så att så få transporter som möjligt sker.

Habitatsförlust, bottenyta som ”försvinner”: Inom Vindpark Falkenberg antas bottnarna i detta skede bestå till största del av mjukbotten (lera). I det fall man anlägger fundament på bottnarna i form av betonginstallationer och erosionsskydd, så kommer viss bottenyta att ianspråktas med hårda material och leda till att nya habitat (livsmiljöer) tillskapas. På dessa kommer arter som lever på hårda ytor att etableras. Det blir med andra ord en förlust av områden med mjuka bottnar där mjukbottenlevande och grävande arter normalt bor men också ett tillskott med hårda bottnar och hårdbottenlevande arter. Totalt sett så är det en mycket begränsad del av vindparksområdet som kommer att påverkas av detta. För jämförelse kan nämnas de beräkningar av ianspråktagen bottenyta som gjorts inför andra tillståndsansökningar, för etablering av vindkraftsparker, uppgår till under 1% av det totala projektområdet.

Generellt finns ett antal påverkansfaktorer som kan vara aktuella i driftsfas:

Reveffekt: KLICKBAR BILD

När vi anlägger hårda strukturer inom havsområden med mjuka bottnar, så kan arter som lever på hårda strukturer flytta in. Dessa kan tillexempel vara musslor, havstulpaner, havsanemoner, maskar, alger, krabbor med mera. Då säger man att det skapas konstgjorda rev. Runt dessa rev vet man att det samlas mycket fisk.

Kollision, fåglar och fladdermöss: Om man bygger en park inom ett område med stora flyttstråk av fåglar kan etableringen av en vindkraftspark påverka fåglar, på så vis att de får ett undvikande beteende. Hur stor konsekvensen av detta blir beror på vilken art som påverkan avser samt hur stora vingar ett verk har och hur nära vattenytan vingen befinner sig i sitt nedersta läge.

Fladdermöss söker ofta föda relativt nära vattenytan där insekter flyger och om det planeras en frigång mellan vattenyta och vingspets, som överstiger fladdermössens flyghöjd kan kollisioner undvikas. De nya högre verken med större rotorblad har en större produktionskapacitet än de äldre och mindre verken. Detta gör att de nya större verken kolliderar med färre fåglar och fladdermöss per producerad kWh än tidigare.

Som skyddsåtgärd kan man tillexempel stänga av verken vid de tillfällen när fåglar passerar eller när fladdermöss förväntas födosöka och detta kan styras automatiskt.

Elektromagnetiska fält: De kablar som förbinder verken med varandra internt inne i parken kommer att avge elektromagnetiska fält. Styrkan på dessa fält minskar avsevärt när man gräver ned dem i botten. Detta gäller även för den exportkabel som kommer att dras in till land. Bottenlevande djur kan påverkas av dessa fält på individnivå, så även fisk men enligt tillgängliga studier saknas stöd för att dessa magnetfält skulle ha negativ påverkan på organismer på populationsnivå.

Påverkan på strömmar: Anläggningen av konstruktioner på botten kan medföra ändringar av strömmar i de olika vattenskikten, vilket i sin tur kan leda till omblandning av de olika skikten i vattnet. Hur omfattande konsekvensen av detta blir beror på hur strömmarna ser ut inom det aktuella projektområdet, samt vad som lever i närområdet.

Skuggor: Fasta skuggor uppkommer från vindkraftverkens torn. Dessa skuggor förflyttar sig med solen och dess intensitet beror på rådande väder, ljusinstrålning i vattnet och siktdjup. Ju längre från verket desto diffusare skugga. Under drift uppkommer även svepande skuggor från turbinbladens rörelser.  Även intensiteten av dessa skuggor beror på omgivande faktorer. Fasta skuggor verkar inte vara ett problem för fisk medan rörliga skuggor kan verka skrämmande. Men dagtid rör sig de flesta fiskar på större djup och den sammanfattande konsekvensbedömningen är att fisk inte påverkas negativt av skuggor. Vindpark Falkenberg kommer inte att generera några skuggor på land som påverka bostäder.

Förändrad landskapsbild: Landskapsbilden påverkas av en anläggning av en vindkraftspark precis som för alla fasta byggnationer som sker både på land och i havet. Hur denna förändring upplevs baseras på vad betraktaren anser vara fint eller fult. Generellt sker en tillvänjning av en förändring i landskapsbilden och kanske kan man till och med ändra uppfattning i frågan, från fult till fint, när man inser att vindkraften för med sig andra positiva effekter både för den enskilda människan samt för den regionala samhällsnyttan.

Buller: I driftsfasen genererar vindkraftverken ett svischande ljud som uppkommer när rotorbladen skär genom luften. Dessa ljud kommer inte att höras in till land för Vindpark Falkenberg.

I Sverige är det är väldigt sällsynt att detta sker men det har hänt. Enligt statistik från Svensk Vindenergi så har det skett 13 olyckor för samtliga svenska vindkraftverk de senaste 7 åren. Vid åtta av dessa tillfällen har rotorblad eller annat fallit ner. Om man jämför den siffran med de cirka 4 800 vindkraftverk som Sverige har i drift 2021, så är det en ganska ovanlig olycka.

Om ett rotorblad skulle lossna och ramla i havet kan det skada det eller de djur som befinner sig på nedslagsplatsen.

Det kan hända att is bildas på rotorblad som riskerar att lossna och slungas i väg. Detta benämns iskast. Risken att dessa träffar människor eller bostäder är dock mycket liten. På dagens moderna verk finns tekniska lösningar, avisningssystem, såsom uppvärmning av rotorbladen, vilka gör att is sällan bildas. Utöver detta finns avgränsade säkerhetsavstånd att följa vid de väderförhållanden där risken ökar.

2021 fanns i Arbetsmiljöverkets databas inga personolyckor registrerade tillsammans med ordet iskast.

Vindkraftsparker kan utgöra en fara för fåglar och för att undvika negativa effekter för fåglar så är det i första hand viktigt att undvika att bygga vindkraft på platser med höga risker. Det handlar då om särskilt fågelrika platser, speciellt sådana där hotade arter häckar eller platser där fåglar koncentreras under flyttning och övervintring.

I genomsnitt dödas cirka 10 fåglar/kraftverk och år, räknat på alla vindkraftverk i Sverige, och om man jämför den siffran med hur många fåglar som dör på grund av andra verksamheter så har vindkraften en liten påverkan på fåglar sett till antalet.

Tågtrafiken i Sverige dödar uppskattningsvis 100 örnar om året, vilket är långt mer än vad vindkraften orsakar. Kraftledningar i luften dödar också totalt sett fler fåglar än vad vindkraftverk gör. Våra kära katter dödar cirka 10 miljoner fåglar per år och trafiken dödar cirka 6–7 miljoner fåglar per år. Årligen flyger cirka 500 000 fåglar in i fönsterrutor och dör.

Vi ska givetvis undvika att bygga vindkraft där det finns riktigt många fåglar och se till att avståndet mellan vattenytan och rotorbladets nedersta spets är optimalt för platsen och de arter som förväntas inom området.

Med de nya större verken som vi vill använda kommer det att dö färre fåglar per installerad MW eftersom vi bygger färre verk. Större verk snurrar också långsammare än mindre verk, vilket har en gynnsam påverkan på fåglar då kollisionsrisken minskar.

Att vindkraft har effekter på insekter kan stämma till viss del. Skadorna på insekter från intensivt jordbruk, trafik, luftföroreningar och klimatförändringar är dock mer omfattande och det nuvarande största hotet mot våra insekter är klimatförändringarna, vilket utbyggnaden av vindkraften bidrar till att bromsa.

Insekter förekommer mer eller mindre över allt och mängderna varierar med vädret. Vid svaga vindar och vindstilla förhållanden brukar insekter förekomma i störst omfattning oavsett plats. Fjädermyggor och stickmyggor, samt några av våra sländarter lever som larver i våra hav längs med kusterna. Insekter har observerats ute till havs i samband med att studier av fladdermöss har genomförts.

Ibland dyker det upp hänvisningar till en tysk studie som gjordes 2017 där man räknat ut att stora mängder insekter dör på grund av vindkraften. Slutsatserna i studierna bygger på gamla data från ett enskilt område, och rapportförfattaren säger själv att det är svårt att dra långtgående slutsatser om vindkraften i stort.

Vindpark Falkenberg kommer inte att påverka detta område negativt eftersom vi inte kommer att bygga inom området. Vi kommer se till att vi skyddar dess värden och att området inte störs. Om så vore fallet, så skulle parken ändå inte fått tillstånd hos myndigheterna.

Från den havsbaserade vindkraftsparken kommer vi att anlägga en exportkabel, via havet in till land. Denna kabel kommer sedan att ledas upp på land till den plats där den kopplas ihop med det landbaserade nätet. På land kommer vi även att anlägga en drift- och underhållsbas för att serva vindkraftsparken till havs.

Båda dessa delar av projektet kommer att omfattas av planeringsprocessen på land och kommer att genomföras i syfte att minimera störningar på land, samtidigt som de maximerar möjligheterna till den lokala leveranskedjan. Nödvändiga tillstånd och anmälningar för detta kommer att göras och i samband med detta undersöks också förutsättningarna på land med avseende på motstående intressen och eventuella miljökonsekvenser.

Att vindkraften skulle generera mikroplaster i enorma mängder är en myt som baseras på falska uppgifter men som leder till stor oro och felaktiga spekulationer. Det förekommer falska siffror i media som säger att det skulle spridas 10 000 ton mikroplast per år från de svenska vindkraftverken men dessa uppgifter har granskats av myndigheter i Norge som avskrivit dem som totalt felaktiga. Dessutom har myndigheten NORWEA själva räknat på hur mycket mikroplast som faktiskt släpps från vindkraften i Sverige och det är cirka 650 kilo per år, vilket är avsevärt mycket mindre. Det tycker vi är bra. Den siffran ska förstås helst vara noll och tack vare att det hela tiden pågår forskning i frågan, så hoppas vi att mängden mikroplaster från vindkraften kan sänkas i framtiden.

Enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten är mikroplast från vindkraft ett mycket litet problem i förhållande till andra verksamheter. Vindkraften bidrar med försumliga mängder i förhållande till övriga källor. Ett vindkraftverk genererar cirka 0,15 kilo mikroplaster per år, vilket totalt motsvarar cirka 650 kilo från alla Sveriges vindkraftverk.

• De största källorna till mikroplaster är idag:
  • Vägtrafiken, däckslitage, totalt 8 190 ton/år varav 7 670 ton/år från däckslitage
  • Konstgräsplaner, 1 640–2 460 ton/år
  • Tvätt av textilier, främst fleece, 800–950 ton/år
  • Målning av ytor på byggnader, 130–250 ton/år
  • Båtbottenfärger, 160–740 ton/år
  • Industrier som producerar plastpellets, 310–530 ton/år
  • Hygienprodukter, 66 ton/år
  • Nedskräpning, betydande källa, svår att estimera

Naturvårdsverket fick för några år sedan i uppdrag av regeringen att undersöka var mikroplasterna i naturen kommer ifrån. I denna rapport nämns inte vindkraften ens som en källa till utsläpp av mikroplaster.

Varje vindkraftverk är antingen fäst direkt på eller i havsbotten eller så kan det vara fäst i ett flytande fundament vid ytan, som sedan förankras i botten. Vindenergin gör att turbinbladen roterar och skapar stora mängder el som sedan överförs till land via en exportkabel. Därifrån kan elen kopplas till det lokala stamnätet och förse hem, företag och transporter runt om i landet med el, alternativt exporteras utomlands vid behov.

Ute till havs blåser det kraftigare och jämnare vindar vilket gör att det produceras mer och jämnare el. En annan fördel är att det är lättare att förutsäga hur det ska blåsa till havs än på land vilket underlättar för driften av elsystemet.

Till havs så kan man bygga högre vindkraftverk vilket gör att man inte behöver bygga lika många verk till havs som på land för att få motsvarande elproduktion.

När nu energibehovet förväntas öka, så är det många som har insett att andra länder har lyckats bra med att bygga vindkraft till havs. Det gör att vi i Sverige också vill bygga vindkraft i havet eftersom vi har så lång kust med bra vindresurser.

För den som konsumerar el är det lönsamt eftersom vindkraft är ett relativt billigt elslag och vindkraften bidrar därför till att sänka din elräkning. Havsbaserad vindkraft kan byggas på stora områden vilket medför en omfattande produktion av el som gör att kostnaden för varje kWh blir lägre.

Till havs kan man dessutom bygga högre turbiner med större rotorblad vilket medför att en offshoreturbin kan generera lika mycket energi som tre eller till och med fyra landbaserade turbiner. På så vis kan den havsbaserade vindkraften kan bidra till att utjämna skillnaderna i elpris mellan Sveriges olika elområden. Den största minskningen sker i södra Sverige, där elpriserna i dag är som högst.

Dagens vindkraftverk byggs till största del av stål och järn. I rotorbladen används även en mindre mängd glasfiberkomposit. I övrigt består vindkraftverken av elektronik och aluminium. Idag pågår forskning för att minska materialanvändningen men också för att byta ut vissa materiel mot andra som tillexempel trä. Mängden material som åtgår beror på vindkraftverkens storlek. Ett större vindkraftverk kräver mer material än vad ett mindre gör.

För landbaserad vindkraft tar det runt ett halvår att producera den mängd energi som krävs för att tillverka, uppföra och montern ner ett vindkraftverk. För havsbaserad vindkraft bedöms tiden vara ett par månader längre. Detta beror på att man ofta bygger större vindkraftverk till havs än vad man gör på land.

Moderna vindkraftverk bedöms ha en livslängd på 30–35 år men redan vid en livslängd på 20–25 år kommer vindkraftverket att producera el motsvarande mellan 20 och 100 gånger mer än insatsenergin. Större vindkraftverk är mer effektiva ur detta perspektiv och det tar kortare tid för de större verken att producera lika mycket energi som insatsenergin.

Sällsynta jordartsmetaller används i en stor mängd tillämpningar, bland annat i fordon, vardagselektronik och vindkraftverk. Metallerna finns i de permanentmagneter som används för elmotorer och elgeneratorer. I världen används mest jordartsmetaller i fordon, följt av hemelektronik och datorer. I vindkraftverk används hälften av mängden jordartsmetaller jämfört med hemelektronik och datorer.

Efterfrågan på flera av de här metallerna har ökat kraftigt de senaste tjugo åren, vilket har medfört att EU-kommissionen idag klassar jordartsmetallerna som bland de mest kritiska råmaterialen för europeisk industri. Idag sker största delen av världens produktion av sällsynta jordartsmetaller i Kina, där mer än 95 % av den globala utvinningen sker. I Sverige finns flera typer av fyndigheter som har potential att leda till gruvdrift.

Det pågår forskning för att hitta metoder för återvinning av jordartsmetaller och för att hitta ersättningsmetaller samtidigt som man och också ser över möjligheterna för brytning i andra länder än Kina.

Att elen finns tillgänglig för samhället och våra företag i våra eluttag är i dag något som lätt tas för givet. Det är en förutsättning på såväl individnivå som samhällsnivå – utan el stannar Sverige. Vi vill ha el med så liten klimat- och miljöpåverkan som möjligt, till ett rimligt pris, när vi behöver den. Klimatomställningen kräver mer el. Dagens elanvändning är totalt 126TWh och vi ser framför oss en dubblerad elanvändning 2045, totalt 260-300TWh för att möjliggöra klimatomställning och välstånd.  

El: är en energibärare. Den transporterar energi från ett kraftverk till en plats där den ska användas.   

Effekt: effekt mätts i watt (W) och mäter hur mycket energi som används vid ett specifikt tillfälle.   

Energi: energi mäts i kilowattimmar (kWh) och är den enhet som vi mäter energianvändning.  

Sveriges elproduktion är i dag cirka 98 procent fossilfri genom produktion från vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och värmekraft. Det betyder att nästan ingen produktion av el i Sverige släpper ut koldioxid i atmosfären.   

Den totala elproduktionen i Sverige 2021 uppgick till 166 TWh vilket innebär att Sverige är nettoexportörer av el på årsbasis. Vattenkraften stod för 71 TWh, vilket är 42 procent av Sveriges totala elproduktion. Kärnkraften stod för 51 TWh år 2021, vilket motsvarar 31 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Vattenkraften och kärnkraften kompletteras av vindkraft och kraftvärme. Vindkraften stod för 17 procent av den totala produktionen*  

*Elproduktion – Ekonomifakta  

Sverige är uppdelat i fyra elområdena SE1, SE2, SE3 och SE4. Priset för el varierar mellan de olika områdena baserat på efterfrågan och tillgång på el i varje elområde. I dag finns det ett överskott på el i norr samtidigt som det är kapacitetsbrist i elnätet, vilket begränsar elöverföringen från norr till söder.  

Elbrist – produktionskapaciteten (och importkapaciteten) är för låg totalt sett. Även om all produktion går för fullt, och såväl överföringskapaciteten som mottagningskapaciteten är tillräcklig, räcker elen inte till för de behov som finns. Sett till den el som produceras under ett år har Sverige i dag ingen elbrist.  

Effektbrist – det finns inte tillräckligt med el för att möta behoven vid ett givet tillfälle på en given plats. Eftersom el inte går att lagra måste den produceras samtidigt som den används. Om produktionen går ned eller om användningen går upp – till exempel när det kommer en köldknäpp – så kan det bli ont om el. Effektbrist kan bero på för låg produktion men också på för låg överförings- eller mottagningskapacitet.  

Brist på överföringskapacitet – det produceras tillräckligt med el för användarnas behov men det går inte att transportera tillräckligt med el från producent till användare.   

Så här har vi räknat:

I Falkenbergs kommun bor 46 970 invånvare i april 2023 (Källa: kommun.falkenberg.se)

Det bor i snitt 2,2 peroner per hushåll i Sverige (Källa: SIFO) så vi förutsätter att det är samma i Falkenberg som övriga landet. 

Det ger 21 350 hushåll.

För att få en rimlig snittförbrukning räknar vi med att hälften av hushållen är stora villor som förbrukar 20 000 kWh/år och hälften är mindre lägenheter med en årsförbruking på 2 500 kWh. Då får vi en total förbrukning på 240 187 500 kWh/år. Troligtvis är den något lägre så fler hushåll rimligtvis är lägenheter än villor. 

Vindpark Falkenberg beräknas ha en produktionskapacitet på 4 TWh/ år d.v.s. 4 000 000 000 kWh/år.

4 000 000 000/240 187 500=16,65

Så här har vi räknat:

Falkenbergs kommuns energibokslut 2022 visar att de kommunalt ägda fastigheterna förbrukar 14 000 422 kWh.

Vindpark Falkenberg beräknas ha en produktionskapacitet på 4 TWh/år, vilket är detsamma som 4 000 000 000 kWh/år.

4 000 000 000/14000422=285,71